Syftet med vår uppsats är att undersöka hur de auktoriserade revisorerna påverkas i valet av vidareutbildning, hur mycket tid de lägger ner på vidareutbildning samt hur de gör för att upprätthåller sin kompetens. Vi har använt oss av ett positivistiskt synsätt och utformade en enkät som bestod av nio frågor av både kvalitativ och kvantitativ karaktär. Uppsatsen utgår från intressentmodellen och instituionell teori. Vårt resultat blev att en Auktoriserad revisor påverkas av olika sorters påverkan. Den normativa påverkan som en Auktoriserad revisor påverkas av beror bland annat på kollegors och arbetsgivarens krav och branschorganisationen FAR SRS yrkesetiska regler.

Syftet med kandidatuppsatsen är att undersöka varför inte fler godkända revisorer väljer att bli auktoriserade. Av de nästan tvåtusen registrerade godkända revisorerna, är det endast cirka trettio procent som är godkända med revisorsexamen. Uppsatsens metoden är vald efter en abduktiv ansats med en kvalitativ inriktning där insamlingen av data till det empiriska materialet har skett genom personliga intervjuer med åtta revisorer som varit godkända och yrkesverksamma under minst tio år. Intervjuerna har skett på revisorerna kontor på totalt fem olika orter i Blekinge, Kalmar och i Kronoberg län. Undersökningens slutsats visar att de intervjuade revisorerna är nöjda och tillfredställda med arbetsuppgifterna de har idag.

Revisorsnämnden har till uppgift att examinera, granska och tillgodose samhället med kompetenta revisorer. Det ställs höga krav på dem som vill bli revisorer inte minst vad gäller det professionella omdömet. Det finns två olika prov för att examinera revisorer. Provet för revisorsexamen vilket leder till titeln godkänd revisor och provet för högre revisorsexamen som leder till titeln Auktoriserad revisor. När Revisorsnämnden skapar proven vill man testa det professionella omdömet.

Huvudsyftet är att belysa redovisnings-konsulter och Reko samt att återge en representativ överblick över hur redovisningskonsulter själva upplever att Reko påverkar deras yrkesrolls utveckling till att bli en profession.I denna studie har kvantitativ metod använts. Data har samlats in genom en granskning av teori och tidigare forskning inom ämnesområdet samt en enkätundersökning som har gått ut till branschorganisationen Fars redovisningskonsulter. Vi har redovisat och analyserat data med hjälp av en regressionsanalys, hypoteser och tabeller..

Bakgrund: I Sverige råder lagstadgad revisionsplikt för samtliga aktiebolag. En auktoriserad eller godkänd revisor ska granska bolagets årsredovisning, bokföring och förvaltning. För närvarande pågår dock en debatt om hur revisionsplikten ska avskaffas för små företag.Syfte: Studiens syfte är att förklara vilka faktorer som har betydelse för svenska små företag vid val av revisor.Avgränsningar: Vår studie inriktas på svenska aktiebolag som har mellan 10 och 49 anställda.Metod: Vi har valt att genomföra en enkätstudie som riktar sig till VD:ar eller ekonomichefer på 100 slumpmässigt utvalda företag. Våra empiriska data har behandlats statistiskt i statistikprogrammen Minitab och SPSS.Slutsatser: Vi har kunnat påvisa fyra faktorer som har betydelse för svenska små företag vid val av revisor, vilka överensstämmer med vad tidigare forskning har visat för börsnoterade företag. Faktorerna utgörs av: revisionskvalitet, tillhandahållande av ytterligare tjänster, specifik branschkännedom och geografisk närhet.

Uppsatsens titel: Godkänd revisor ? en överflödig titel? En studie om revisorersinställning till titlar utifrån revisionsplikt och utbildningSeminariedatum: 30 maj, 2008Ämne/kurs: Företagsekonomi, examensarbete, 15 hpFörfattare: Erika Wallin, Henrik WesterhaagHandledare: Dan NordinNyckelord: Revisionsplikt, revision, godkänd revisor, Auktoriserad revisor,redovisning, utbildning.Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka orsakssambanden mellanrevisionsplikt, revisorstitlar och utbildning utifrån en anpassningtill EU.Metod: I vår undersökning använder vi oss av den kvalitativa metodenför insamling av empiri. En induktiv ansats lämpas bäst här då vimed hjälp av empirin söker svar på problemställningen samtbeskriver branschförhållanden. Tillförlitlighet och giltighetgranskas och slutligen redogör vi för uppsatsens upplägg.Teori: För att kunna skapa en förståelse runt ämnet redovisning ochrevision och allt som hör till förklarar vi relevanta begrepp ochteorier.Empiri: Vi har i vår insamling av empiri pratat med representanter fråntre olika revisionsbyråer. Respondenterna har titlarna assistenter,godkända och auktoriserade revisorer.

Den 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten fo?r 97 % av Sveriges fo?retag; ma?let med regleringen var att minska fo?retagens kostnader. Tidigare forskning indikerar att avsaknaden av revisor kan leda till ho?gre kreditkostnader. Anledningen a?r att banker inte anser att de finansiella rapporterna a?r av lika ho?g kvalitet utan granskning av revisor och da?rfo?r upplever ho?gre risk.

Revisorsnämnden har till uppgift att examinera, granska och tillgodose samhället med kompetenta revisorer. Det ställs höga krav på dem som vill bli revisorer inte minst vad gäller det professionella omdömet. Det finns två olika prov för att examinera revisorer. Provet för revisorsexamen vilket leder till titeln godkänd revisor och provet för högre revisorsexamen som leder till titeln Auktoriserad revisor. När Revisorsnämnden skapar proven vill man testa det professionella omdömet.

Sverige är ett av de få EU-länder som inte avskaffat revisionsplikten hos mindre aktiebolag. Svenska regeringen har tillsatt en utredning som föreslagit ett slopande av revisionsplikten som ska gälla från 1 juli, 2010 i Sverige. Går förslaget igenom innebär det en stor förändring på kort tid. Utredningens förslag är att revision skall omfatta aktiebolag med en nettoomsättning på 83 miljoner SEK, en balansomslutning på 41,5 miljoner SEK, 50 anställda och som uppfyller minst två av dessa krav. Gränsen är betydligt högre satt än den som förekommit i tidigare debatter.Den problemformulering vi utgår ifrån är, vilken inställning bankerna har till revision och hur bankerna tror slopandet av revisionsplikten för små aktiebolag kommer påverka kreditgivningen?Syftet är att undersöka de eventuella problem och förändringar vilka kan uppstå vid kreditgivningsprocessen.

Syfte: Studien handlar om hur avskaffandet kommer att påverka studenternas inställning till revisionsyrket. Anledningen till att vi valt att sätta studenternas inställning i fokus är för att vi anser att den gruppen inte tillräckligt uppmärksammats i samband med diskussionen kring effekterna av slopandet av revisionsplikten .Metod: Studien grundar sig på en kvantitativ angreppsätt där vi enbart riktat oss mot studenterna som läser andra, tredje och fjärde året och valt att läsa ekonomi med inriktning redovisning. Vi anser att dessa studenter tillför en mer rättvisande bild på inställningen av avskaffandet av revisionsplikten. Vår fallstudie gjorde vi i närbelägna lärosäten kring mellersta Sverige. Vi har valt att presentera vår data med hjälp av diagram och löpande text för att bidra med en ökad förståelse kring utfallen.Resultat & slutsats: Efter att ha analyserat empirin vi fått fram visade det sig att en stor majoritet av studenternas inställning till revisoryrket inte förändrats, att de är minst lika intresserade eller mer intresserade av att bli kvalificerade revisorer.Förslag till fortsatt forskning: Vilka effekterna blev det i och med avskaffandet? En jämförelse kring vad forskningen ansåg innan avskaffandet och hur det såg ut efter.Uppsatsens bidrag: Denna studie bidrar till information som kan vara till nytta för revisionsbyråer som kan dra nytta av hur de bör marknadsföra sig gentemot studenterna nu när det får vetskap om hur studenternas förhållning till yrket kommer att förändras..

Uppsatsens syfte är att beskriva och jämföra ett antal faktorer i revision mellan Iran och Sverige.I uppsatsen har den kvalitativa metoden med deduktiv ansatsen används. Datainsamling till empirin har skett genom en djupintervju och med hjälp av författarens egna erfarenheter. Litteraturen som används inom uppsatsen är främst hämtade genom att studera relevanta lagar samt normgivande organs hemsidor rörande revision i Iran och Sverige.Studiens empiriska material består dels av primärdata som insamlats genom telefonintervju med en Auktoriserad revisor dels av primärdata som baseras på författarens egna erfarenheter.Den slutsats som man kan dra är att syftet med revisionen i Iran och Sverige är densamma avseende granskningen av företagets förvaltning och årsredovisningar. Den stora skillnaden är att revisionen i Sverige uppdateras kontinuerligt efter internationella standarder medan den geografiska läge och andra orsaker såsom krig och religion är viktiga faktorer som har påverkat revisions-utvecklingen i Iran under senare år. Till sist kan man säga att det är mycket lättare för revisorer som kommer från Iran att anpassa sig i Sverige än tvärtom..

I och med den nya lagen om revisionspliktens avskaffande står småföretag inför ett val att ha kvar eller välja bort sin kvalificerade revisor. En erkänd teori inom revision är förväntningsgapet och detta gap definieras som skillnaden i vad revisorn gör och förväntningarna om vad personer utanför revisionskåren tror att denne ska göra.Syftet med vår uppsats är att beskriva och analysera hur förväntningsgapet påverkar valet av att ha kvar eller välja bort sin kvalificerade revisor i ett småföretag. Vi vill vidare ge en fördjupad förståelse för vad detta gap beror på.Vi har gjort en kvalitativ studie där vi intervjuat revisorer och småföretag som berörs av revisionspliktens avskaffande. Vi har arbetat med ett abduktivt tillvägagångssätt och ett hermeneutiskt synsätt.Då förväntningsgapet är stort kommer småföretaget att välja bort sin revisor och då förväntningsgapet är litet kommer de att ha sin revisor kvar. Detta gap beror framförallt på småföretagets kunskapsbrist om redovisning och revision samt revisorns dåliga engagemang..

För handels- och kommanditbolag krävs inte alltid revision. Det finns dock företag som väljer att använda sig av revision eller revisor trots att det inte behövs. Vårt syfte med denna uppsats var att identifiera motiv för och emot användandet av revision som tjänst och revisorn som person i små handels- och kommanditbolag som inte är revisionspliktiga. Vi valde att göra en telefonenkät med 36% av de aktiva handels- och kommanditbolag i Skellefteå stad. Vi utförde även personliga intervjuer med tre företag som antingen använde sig av revision, revisor eller inget av dem.

Titel: Val av revisor - Vad revisionsbyråer kan tänka på vid marknadsföring av sina tjänster till mindre aktiebolagBakgrund: Revisionsmarknaden är under förändring i dag, framförallt hos de mindre aktiebolagen. I och med förändringen kommer troligtvis konkurrensen öka bland revisionsbyråerna och klienterna får ett högre värde. Utifrån det här är det av intresse att ta reda på vad mindre aktiebolag har för preferenser vid val av revisor och hur revisionsbyråer kan tilltala och behålla klienter.Syfte: Syftet med studien är att få en bild av hur revisionsbyråer kan marknadsföra sig för att tilltala de mindre klienterna. För att kunna gör det kommer vi presentera resultatet av undersökningen om varför mindre aktiebolag väljer den revisor de gör. Vi kommer även undersöka hur mindre aktiebolag ser på en revisors arbetsuppgifter i framtiden.Avgränsningar: Studien riktar sig mot aktiebolag i Eskilstunaområdet med en omsättning på mellan 10-25 miljoner.Metod: Metoden som använts är en kvalitativ metod där fem personliga intervjuer har genomförts.Slutsatser: Det revisionsbyråer bör tänka på vid marknadsföring är att fokusera på en bra image och relation genom word of mouth.

Efter ett beslut av riksdagen i december 2007 slopades förmögenhetsskatten. Regeringens syfte med att ta bort skatten var att det skulle leda till ökade investeringar i landet och att det då skulle skapa fler arbetstillfällen. De ville också att pengar som undanhållits i utlandet skulle flyttas hem. I arbetet granskas hur utfallet blev. Dels för landet men främst ur företagens synvinkel.